ur Dagens Industri, 2000-03-25
När företrädare för den nya ekonomin talar om konsumentmakt, låter det som en 1900-talsidyll. Internet ska ge makt åt kunden att välja och vraka mellan leverantörer. De som inte levererar kvalitet väljs obönhörligen bort. Kunden ska också få varorna betydligt billigare genom att köpa direkt från tillverkaren utan mellanhänder. Samma idé som Konsum en gång hade.
Dotbolaget självt ska inte vara någon mellanhand, bara hjälpare, men naturligtvis ta bra betalt för det. Men det kan lika gärna bli tvärtom. Det är hjälparen som kommer att dominera fältet. Redan i dag är tillverkaren helt i händerna på varumärkena. Varumärkena lägger tillverkningen där lönerna är relativt låga, arbetskraften relativt välutbildad och effektiv och vinstmarginalen för tillverkaren modest. Redan i dag har vissa tillverkare, för att få uppdragen, gått ned till nettomarginaler på några få procent och satsar på volym.
Hela idén om det nya informationssamhället kanske handlar om att en utländsk underklass producerar alla varor åt oss, och en inhemsk underklass utför alla arbetskrävande tjänster. Medan vi andra – med Bildt, Eklund och Åsbrink i spetsen – styr det hela elektroniskt.
Men även vi som befinner oss i överklassen kommer mer och mer i varumärkenas våld.
Varumärkena inte bara dominerar tidningarna utan även film och TV. Genom sponsring är idrotten redan vunnen. Inom all slags kultur har man kommit en bra bit på väg, och i dag står slaget om universiteten, skolorna, förskolan, sjukvården, biblioteken, simhallarna, fängelserna, socialvården.
Inom en snar framtid är vi alla uppkopplade, inte med primitiva tekniker som PC och WAP utan med ett enkelt chip från Intel inborrat bakom örat. Vi står i direkt (neural) förbindelse med Internet. Intel betyder faktiskt Intelligence Electronic. Redan finns deras hjärnor i närmare 80 procent av alla persondatorer. Nu erövrar de bilar och kylskåp. Snart är det kanske inte längre någon större skillnad mellan en persondator och en datorperson – bortsett från de korta stunder då den senare äter, älskar och dricker sig berusad.
Inte för inte har man hårdlanserat begreppet “Intel Inside” (Intel på insidan) under många år. Många forskare arbetar redan med problematiken att sammanbinda biologiska och elektriska system. På Weismanninstitutet i Israel har man till exempel lyckats kontrollera egenskaper i halvledare med hjälp av organiska molekyler. Detta är ett viktigt steg mot användandet av organiskt material i vanlig elektronisk utrustning. Naturligtvis kan kunskaperna också reverseras, men det vill man än så länge tala tyst om. Elektroniska bojor är i det sammanhanget lika primitivt som häst och vagn.
Även i Sverige finns forskning av intresse i sammanhanget, till exempel kring hur hjärnans stamceller tillverkar nya nervceller.
Snart nog kan vi använda oss av tankekraft för att informera oss, kommunicera, köpa, sälja och rösta. Vi blir ett med nätverket. Detta kunde inte George Orwell förutse – men vi kan!
Aapo Sääsk